Frosten har knackat på dörren!

Så är det i mitten av november och det har varit ett par kalla nätter. Men fortfarande är det färgrika dagar.

I dungen håller en av träddamerna koll, hon gör det med bravur. Hennes svarta ögon under hennes bergsliknande hatt ser ut att vara glad för att de olika sorters primulorna vi satte i våras fortfarande blommar!

De har fortfarande både blommor och knoppar!

                             

I trädgården skulle man vilja vara en liten tomte som hoppar i höstlöven mellan buxbomsbollarna.

Det är just vi denna tiden på året som eldtorn och glasbär lyser allra mest!

   

Visst är hösten en färgrik historia.

Apeskräcksträdet visar att den gillat sommaren och har vuxit flera decimeter i år.

 Det är nog inte så dumt med höst ändå.

Gröna kramar från Inka

Tidig höstmorgon.

Nu är det ett tag sedan jag skrev här. Det har hunnit bli oktober här i Skåne och man tar sig försiktigt ut i trädgården i tidiga morgonen. Har det frusit eller får vi behålla den där eftersläntande blomningen som man behandlar med värdighet?

Till min förvåning! Irisen står i knopp där i päredimman, som vi säger i Skåne om oktoberdiset (den blommar vanligtvis i juni). Gott att se att det finns fler än jag som är lite förvirrade.

Ännu en eftersläntare i form av en Fingerborgsblomma vill vara med och fira in hösten.

Vid dammen är allt som det ska, lite höstigt varmgrönt och en del börjar skifta i brunt.

Ljuvliga nävan Dragonheart visar villigt sitt svarta draköga.

Höstastern och lungörtsbladen står fint ihop.

Den mörkröda Irländska blodsdroppen lyser, även i vår disiga värld.

Över Apeskräcksträdet tornar svart/lila och rosa salviablommor.

Visst är det speciellt när allt är på väg att somna! Det är som på våren när man följer allt på sin väg att vakna!

Jag har sagt det innan.

Det är gott med årstider!

Gröna kramar från Inka.

En helg fylld av växtlighet!

Vi har haft en härlig växthelg med Landskrona Trädgårdsgille, kräftskiva hos svägerska och svåger, vingårdsarbete på Åhus vingård. Även om man är ganska mör efteråt så är det en glädje att få visa en del av flottarna som alla vi kreativa, fantasirika och klockrena, flottblomsterdesigners skapar. Det är en ära att bli uppringd och få frågan om man vill vara med i Flottaste Flotten av Landskrona stad!

Nio flottar var där totalt och de andra åtta kom från runt Landskrona.

    

En doftande dröm med siktlinje från Landskrona trädgårdssällskap. En inspirerande utbildningsflotte från Hvilan trädgårdsutbildning. Vår egen flotte som var som en dam sa, så konstnärlig så att det var ingen som förstod den ( det tog vi som en positiv kommentar).

Spänningen var stor när Gunnel Carlsson skulle överlämna vandringspokalen och tala om vilka som röstats fram som 1.a 2.a och 3.a.

Den vinnande flotten Peace hade en ljuvlig design med ett budskap i tiden.

 

  

Andra och tredjeplatsens ljuvliga flottar som förde tankarna till både magi och nostalgi.

  

Lite närbilder från vår egen flotte, som hette Kreativa hörnan.

Så här färgglatt såg vårt eget lilla marknadsstånd ut under lördagen i Landskrona, de nydanade insektshotellen blev en ögonbrynshöjare och våra svampar är ju alltid gångbara!

Nu kallar vår egen trädgård, som blivit lite eftersatt i några veckor!

Gröna kramar från Inka.

Sommarsnurra i grönt!

Man kan nästan tro att jag satte mina skitiga, rosiga trädgårdstofflor på hyllan och gjorde något annat! Men så är inte fallet, jag har varken hunnit fånga dem på bild eller fått dem av mig en gång till sedan Marsmånad på grund av allt underbart som händer i trädgårdvärlden under vår och sommar! Häng med i lite av denna gröna sommarvärld.

  

Vår dörr är blå och den står sig bra till rosen som heter Warm Welcome och den passar till ett par trädgårdsnördar att välkomna gästerna med. Trädgårdsbyxornas påstående är Vi!

Citronträdet har varit lika aktivt som oss i sommar, blommat, satt frukt och nu kan vi njuta av de snart skördefärdiga frukter.

  

Vi är Farmor och Farfar, så då måste man ju ha en sådan rabatt som våra egna Farmrar hade känt igen. Den prunkar med luktärtor, aster, zinnia, dahlia, gladiolus, ahlströmeria, lejongap och borstnejlika. Så nu kan vi njuta av stora plockbuketter!

Nu när vi har denna stora plockrabatt, kan trädgården få slippa släppa till buketter och blommorna bara få vara granna där de står. Vi hade Lina Holmgren från Granbacka Keramik på besök och hon smög ner en vacker vit ros i vår vita fjärilsbuske.

Så här i augusti börjar våra tre meter höga frilandshibiskus visa sig från sin bästa sida. Den röda är en stickling som jag fick av en god vän som varit i sydligare länder, så den får flytta in på vintern.

Oavsett om vi haft en lite svalare sommar med regn, så har den varit nästan snudd på tropisk, det märks i alla fall på frilandsbananen, även om vi inte får den skörden som citronen bjuder på!

Nästa gång jag är här och skriver så ska jag visa och berätta om belysningen i vår lånade dunge.

Gröna Kramar från Inka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äntligen toffeldax!

Så åkte de fram, de älskade mögiga trädgårdstofflorna!

Dagens väder har uppmanat till trädgårdsarbete. Nu är det vår, visst kan det bli bakslag, så varje varm dag tas tacksamt emot.

Det är fler än vi människor som piggnar till i vårsol. Den gula berberisen ser ut som en juvel med sin rosa mitt.

Julrosen har fått massor av ungar, det är alltid kul att se hur de korsat sig.

  

Den dubbla Helleborus niger blir ett konstverk när man tittar in i den. Humlan är också nyfiken på sin sort.

 

Ju fler man tittar in i så känns det som att det varit en liten, liten konstnär framme och skvätt färg lite här och där.

 

Allium Globemaster har redan stora fina bladrosetter, det är ju inte så konstigt, den har ju en rejäl bit kvar innan den är fulländad.

I dammen är det fler än fiskarna som har vaknat. Här är det inte brist på blivande grodor.

Det är gott när våren blir tydligare för varje dag som går!

Gröna kramar från Inka

Nu börjar det grönska!

 Runt knuten där vi bor finns en träddunge som tillhör Kristianstad kommun. När staden fyllde 400 år fick jag en idé som vi förverkligade.

Vi fick låna den av kommunen (nyttjanderätt). Vad gör man då? Jo en liten bit vildhet att smycka med tillhörande aha-upplevelser för barn i alla åldrar och vuxna med barnasinnet kvar.

På lagom avstånd ser man Sveriges lägsta punkt från dungen (ca 2.40 under havsnivå, som inte är grävd). Det hjälper till för klimatutjämning.

En trädgårdsmästare använde dungen (till vår glädje) att kasta ut överblivna lökar för 30 år sedan. Snödropparna har idag tagit över i olika höjd och form

En lantbrukare använde platsen till att ställa överblivna jordbruksredskap på 50-talet. De står som vackra rostiga skulpturer bland snödropparna.

När träden är på väg att grönska kan de spegla sig i spegelån.

Sommaren 2014 blev till en ettårig regnskog mellan de gamla alarna. Som fick pallettblad, begonia och flitiga lisa vid sina rötter.

En sagoglänta till barnen är ett måste, omgiven av färggranna ettåringar från växtvärlden.

  

I träden vaktar damer i naturmaterial så att allt går rätt till.

Kanske håller de koll på den gamla alen, så att den inte sväljer hela harven som bonden lutade mot trädet för många år sedan!

Nu är det dags att planera årets säsong i dungen. Jag vet aldrig vilka tokiga idéer som dyker upp. Men lite nytt snurrar redan i hjärnkontoret. Eller dungen kanske bara ska få vara den, den är.

Gröna kramar från Inka

Knölar och vårglädje!

När snödroppar och snöklockor visar sig från sin bästa sida förkultiverar jag knölar till sommarens blomsterprakt.

 

 Man förstår när man ser alla olikheter bland knölar och frö att det blir mångfald i sommarrabatten.

Flamboyantträdets enorma frögömma, mangroverträdets kloka och underfundiga skapelse. Kanonviskans ingefäraknöl spänner sig i självförtroende mot luktärtens små frö. Men när sommaren kommer är de lika i skönhet.

      

För oss här i norr är de tropiska mangroverträsken bara en dröm. Men det är inte utan att man imponeras av växtens ödmjuka tänkande. Visste ni att vissa löv tar hand om saltvattnet och dör, för att andra ska bli gröna och vackra.

På sensommaren kommer bladskruden från Taroväxtens jätteknöl ändå i skuggan av Corallcreeperns klättrande rosa skyar, trots sina små frö.

Gröna kramar från Inka!

Vårens kära bekymmer!

Nu är vi där! I de kära bekymmernas tid. Vad ska vi fröa in på i år? Vilken färg i frölådan till trädgårdens palett ska man dra fram i blomväg?

Mycket är samlat och jag vet att högen kommer att växa vid fröpåsarnas hyllor.

Änglatrumpeten står i vintervila i källaren. Så man kan ju drömma om att den kommer att växa och blomma som den i Zengarden i Danmark.

Deras kojkarpar har en ljuvlig skuggplats. De har valt en ton i ton med sig själva.

I färgvalstider kan man bläddra i fotona och gotta in sig i detta paradis och få idéer till färgkombinationer.

Eller kan man bestämma sig för att rensa i dammen här hemma och göra som Zengarden, låna färg av himmel och fiskar.

Man kan nöja sig med den gröna echinaceans blyga, vackra framtoning. Som ändå tar plats i närheten av dahliornas färgklickar. Inte konstigt att den heter Green jewel.

Fast innerst inne vet jag att jag kommer att fröa in i salvians mångfald och skänka en tacksam tanke till Nettan och hennes idé om att ta med oss till Zengarden i Danmark. Eller när de hängde på vår idé till Eden projekts översållade salviarabatter.

DET är färginspiration i frötider!

Kramar från Inka

Blommevärme!

Visst får man tänka sig tillbaka tre veckor till värmen, när man just skottat fram bilen och har Seychellerna i färskt minne?

Som ni säkert förstår är jag en blomsternjutare av stora mått. Men varma vyer är ju inte fel när man bläddrar tillbaka någon vecka.

Flamboyantträdens blommor önskar lysa i regnet, det klarar de galant.

   

Lillasyster Peacock ”Caessalpinia pulcherrima”  vräker sig upp mot skyn i en häckformation och hänger på med de härliga färgerna.

  

Växtrikets konstverk Corallhibiscus ”Hibiscus schizopetalus” och Wax Gingers slåss om att synas!

         

Spindelliljan ”Hymenocallis littoralis” och den vi så väl känner igen som Julstjärna här, är lite mer försiktiga i sin framtoning.

   

Den klättrande Petrean försöker låna ut lite färg till en gråmulen himmel. Krokusen, med det vackra namnet Flower of the west wind, blommar hela året! Det måste betyda en evig vår för oss i Norden!

Just nu har vi det så här utanför husknuten.

Det är inte utan att man drömmer sig tillbaka till duschen i regnskogen!

Kramar från Inka

Humlans dröm?

När stora snöflingor dalar utanför fönstret är det gott att ha varma sommarfunderingar. Vad drömmer humlan om på vintern?

Tycker hon att det är gott att vila efter den gumptyngda jakten på pollen? Hon har säkert goda drömmar om en ny sommar!

Hon håller kanske tummarna (om hon haft sådana) för att purjolöken ska blomma i år igen.

Eller smyger det sig in en mardröm om bronsbaggen som ilsket vaktade sin egen vattensamling i kardväddens bladveck?

Eller så vaknar hon sömndrucket till och inser att hon glömt något i den blå hibiskusen.

Men en sak är säkert. När alliumen blommar som bäst är det dags att bli tung i gumpen igen! Även om hon är ren och fin i uppstart.

Kramar från Inka